Nordiska rådet: Coronakrisen har blottlagt stora problem

03.11.21 | Nyhet
Hans Wallmark

Hans Wallmark til Nordisk Råds Session 2021

Fotograf
Johannes Jansson/norden.org
Sett med globala ögon har Norden klarat sig bra genom coronapandemin. Bland invånarna i Norden och medlemmarna i Nordiska rådet är attityden dock inte helt så entydig.

Många riktiga beslut har fattats, men det finns även beslut tagna av de nationella regeringarna, som har stått i vägen för ett gränsfritt och tillitsfullt Norden. Så lyder det efter dagens debatt mellan statsministrarna och parlamentarikerna under Nordiska rådets session 2021.

På sin 73:e session i Köpenhamn hade Nordiska rådet inbjudit de nordiska statsministrarna till att dryfta vad Norden kan lära sig av coronakrisen. Det rådde allmän enighet om att vi i vårt hörn av världen har hanterat de senaste 18 månadernas svåra tid bättre än de flesta. En rad regeringsåtgärder mötte emellertid konstruktiv kritik från Nordiska rådet.

- Norden har generellt klarat sig relativt bra genom pandemin, och många riktiga beslut har fattats - men det har även tagits några mindre riktiga – kanske till och med dåliga – beslut, ljöd det skarpt från Nordiska rådets president Bertel Haarder. Han hänvisade i övrigt till den nya opinionsundersökningen ”Støtte og skuffelse” (Stöd och besvikelse) som visar att bara 1 av 10 invånare anser att de nordiska länderna har samarbetat bra under coronapandemin.

Misstroendet smyger sig in – särskilt i gränsområden

Att endast 1 av 10 invånare tycker att de nordiska länderna har klarat samarbetet bra under coronapandemin, förklaras bland annat av utmaningarna i gränsområdena.

- Att vi ska bli världens mest integrerade och hållbara region känns mycket avlägset för folk i gränsområdet, sa den svenska samarbetsministern Anna Hallberg.

 

Attityderna till den utbredda stängningen av gränserna mellan de nordiska länderna under coronakrisen var delade. Flera av statsministrarna argumenterade för nödvändigheten av att stänga gränserna i försöket att hålla smittan borta, medan flera medlemmar i Nordiska rådet påpekade behovet av att söka lösningar som kan säkerställa öppna gränser för regionens invånare – även i kristider.

Ett tätare samarbete och krisberedskap

Det rådde bred enighet mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet om att det nordiska samarbetet har lärt sig av krisen och att vi i framtiden kommer att hantera liknande situationer ännu bättre. Det ska tätare samordning och informationsutbyte, bättre beredskap och större engagemang i krisarbetet bidra till.

- Det måste vara vårt mål att stärka det nordiska samarbetet och krisberedskapen, och hålla fast vid vår vision om att vi ska vara världens mest integrerade och hållbara region fram till 2030, konstaterade Sanna Marin, statsminister i Finland.