Nordiska rådet vill se mer utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete

09.02.21 | Nyhet
Björn Bjarnason i Zoom-möte
Photographer
Matts Lindqvist

Björn Bjarnason presenterade sin rapport på Nordiska rådets seminarium om utrikes- och säkerhetspolitik.

De nordiska länderna borde koordinera sina hållningar i arktiska frågor, samarbeta kring forskning om en gemensam säkerhets- och utrikespolitik samt överväga ett nordiskt beredskapscenter för totalförsvar. Det var några förslag som islänningen Björn Bjarnason lyfte fram på ett seminarium i regi av Nordiska rådet på måndagen.

Utgångspunkt för det digitala seminariet var Bjarnasons rapport Nordic Foreign and Security Policy från 2020, som handlar om hur det nordiska samarbetet kring utrikes-och säkerhetspolitik kan fördjupas.

I rapporten lägger den tidigare isländske ministern fram 14 förslag på hur de nordiska länderna skulle kunna utveckla samarbetet inom tre områden: klimatfrågan, hybrid- och cybersamarbetet samt det multilaterala samarbetet. På seminariet fick Nordiska rådet för första gången möjlighet att debattera rapporten.

I linje med Nordiska rådets priorieringar

Nordiska rådet har länge arbetat för ett ökat nordiskt samarbete inom utrikes- och säkerhetspolitiken och förslagen i Bjarnasons rapport ligger i linje både med rådets strategi för samhällssäkerhet och rådets internationella strategi.

Dessutom har Danmark, som håller presidentskapet i Nordiska rådet i år, försvar- och säkerhetsfrågor som ett prioriterat ämne.

- Trots våra länders olika allianstillhörighet är det ingenting som hindrar oss från att samarbeta ännu tätare om utrikes- och säkerhetspolitik. Tvärtom. Våra vänner i NATO och EU värdesätter ett starkt nordiskt samarbete. Detsamma gäller FN. Nordiskt samarbete hotar ingen, utan bidrar till förutsägbarhet och stabilitet, sade Nordiska rådets president Bertel Haarder.

Covid-19 med i rapporten

Bjarnason skrev sin rapport på uppdrag av de nordiska utrikesministrarna. Han fick uppdraget innan pandemin bröt ut, men covid-19 får ändå plats i rapporten.

- Det har diskuterats behovet av en gemensam nordisk beredskap under pandemier. De nordiska utrikesministrarna önskade inga förslag om nya institutioner och därför nämner rapporten ingenstans ett gemensamt nordiskt beredskapscenter för totalförsvar. Covid-19-pandemin ger dock anledning till en debatt om ett center av den typen, sade Björn Bjarnason på seminariet och tillade att pandemin också kräver ökad uppmärksamhet med tanke på hybridhot och cybersäkerhet.

Bjarnasons rapport är en uppföljning av den försvarsrapport som Thorvald Stoltenberg skrev 2009. Men en jämförelse av rapporterna är inte rättvis eftersom Bjarnasons mandat var snävare och koncentrerade sig mindre på renodlat försvarssamarbete än Stoltenbergs.

Arktis viktigt

I sin presentation tog Bjarnason också upp betydelsen av ett ökat nordiskt samarbete i Arktis, särskilt med tanke på stormakternas allt större intresse i området.

- Rapportens förslag tar utgångspunkt i en ny världsbild där Kinas inflytande har mångdubblats jämfört med 2009, då Stoltenberg-rapporten utkom. Ett av förslagen går ut på att de nordiska regeringarna borde försöka uppnå en koordinerad hållning till det ökade kinesiska intresset i Arktis, sade Bjarnason.

Bertel Haarder betonade att Norden kan och ska spela en viktig roll när det gäller att hålla Arktis som ett lågspänningsområde. Han uppmanade också de nordiska regeringarna att implementera förslagen i Bjarnason-rapporten.

- Det är viktigt att Nordiska ministerrådet är representerat i de här sammanhangen. I Nordiska rådets strategi för samhällssäkerhet slår vi fast att det är hög tid att ministerrådet involveras mer i utrikes- och säkerhetspolitik, inklusive i arbetet med samhällssäkerhet, sade Haarder.

Johanna Sumuvuori, politisk statssekreterare för Finlands utrikesminister Pekka Haavisto, sade i sitt inlägg att Bjarnasons rapport tangerar mycket viktiga ämnen och att Finland som ordförandeland för Nordiska ministerrådet under 2021 ser fram emot att föra arbetet vidare.

Utrikes- och säkerhetspolitik hör inte till Nordiska ministerrådets mandat. Däremot är det en viktig del av Nordiska rådets verksamhet. Ministerrådet är det formella samarbetet mellan de nordiska regeringarna, medan Nordiska rådet representerar det formella samarbetet mellan de nordiska parlamenten.