Stoltenberg II-rapport debatterades i Nordiska rådet

02.09.19 | Nyhet
Nordiska rådets septembermöte 2019.

Nordiska rådets septembermöte 2019, försvarsdebatt

Fotograf
Matts Lindqvist

I panelen deltog Silja Dögg Gunnarsdóttir (Island), Kirsti Narinen (Finland), Ulf Sverdrup (Norge), Hans Wallmark (Sverige), Antti Kaikkonen (Finland), Erkki Tuomioja (Finland) samt Bertel Haarder (utanför bild).

Det finns goda grunder för att göra en ny Stoltenberg-rapport, det vill säga en ny rapport som stakar ut det framtida nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet. Det budskapet fick Nordiska rådet på sitt Septembermöte i Helsingfors på måndagen.

Det var Ulf Sverdrup, direktör för Norges utrikespolitiska institut NUPI, som kom med uppmaningen till politikerna i samband med en debatt i regi av Nordiska rådet om nordiskt samarbete kring säkerhetspolitik.

Sverdrup var inbjuden till debatten för att ge en överblick över hur den så kallade Stoltenberg-rapporten har implementerats efter att den publicerades 2009.

Han kunde konstatera att mycket av det som Thorvald Stoltenberg föreslog i sin rapport har gjorts, och att rapporten framför allt var visionär och satte en ny dagordning för det i det nordiska samarbetet. Den öppnade för att det blev möjligt att diskutera försvar och säkerhet i det nordiska.

Brett mandat

På en direkt fråga av Bertel Haarder, dansk ledamot av Nordiska rådets presidium, svarade Sverdrup att han ställer sig positiv till en Stoltenberg II.

- Jag tycker det finns goda grunder att göra en uppföljande rapport. Jag tror det bör komma från de nordiska statsministrarna eller utrikesministrarna. Och jag tror att det nordiska samarbetet skulle må bra av att det skulle finnas en form av kreativitet och innovationsvilja hos den grupp som skriver den rapporten. Jag skulle vilja se ett brett mandat, sade Sverdrup.

Säkerhetsfrågor högst på agendan

Nordiska rådets president Hans Wallmark konstaterade att försvars- och säkerhetspolitik, som under Kalla kriget var tabu i det nordiska samarbetet, nu ligger högst på rådets agenda. Han tog tre liknelser till hjälp för att beskriva dagens situation.

- Den första liknelsen är att geopolitiken är tillbaka, kartböckerna blir återigen relevanta. Det andra är att fönstret är öppet, vilket innebär att det nu är fullt tillåtet att i nordiska sammanhang prata om försvars- och säkerhetspolitik. Den tredje liknelsen är att bakugnen är varm, det vill säga nu är det tid att utveckla olika former av säkerhetssamarbeten.

Erkki Tuomioja, ordförande för Finlands delegation i Nordiska rådet, lyfte fram Nordens roll som konfliktlösare.

- De nordiska länderna har en enastående roll i dagens värld. Vi är inte perfekta på något sätt, men många andra länder ser upp till oss, så frågan är hur vi kan dela med oss av det vi har uppnått, hur kan vi i Norden förebygga konflikter, frågade Tuomioja.

I debatten deltog också Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen, som talade om det nordiska försvarspolitiska samarbetet inom ramen för Nordefco samt Kirsti Narinen, som är chef för internationella relationer vid Europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot.

    Kontakt