”Vårt åtagande att samarbeta i klimat- och miljöfrågor sträcker sig långt utanför våra egna gränser”

– De nordiska länderna kan påskynda genomförandet och höja ambitionsnivån i internationella processer när vi arbetar tillsammans. Vårt åtagande att samarbeta i klimat- och miljöfrågor sträcker sig långt utanför våra egna gränser, säger Islands miljö-, energi- och klimatminister Guðlaugur Þór Þórðarson efter dagens möte.

De nordiska länderna har under flera år arbetat för att stärka de globala åtagandena för att minska plastföroreningarna, både genom nordiskt samarbete och senast som medlemmar i högambitionskoalitionen för att stoppa plastföroreningarna, som leds av Norge och Rwanda.

– Plastföroreningar finns överallt. Utan nya och effektiva kontrollåtgärder kommer plastföroreningarna nästan att fördubblas under de kommande 20 åren. Norden står enade om en hög ambitionsnivå i förhandlingarna om ett globalt plastavtal. Vi måste minska produktionen och konsumtionen av plast, säkerställa en säker, cirkulär omställning och sätta stopp för plastföroreningar senast 2040 för att skydda miljön och människors hälsa, säger Norges klimat- och miljöminister Andreas Bjelland Eriksen.

För att främja ett brett stöd för ett globalt avtal undertecknade ministrarna i dag deklarationen: ”Nordic Ministerial Declaration on the Call for a High Level of Ambition in the Negotiations of the Global Agreement on Plastic Pollution”.

Det gemensamma nordiska arbetet med klimatanpassning och FN:s havsrättskonvention stod också högt på dagordningen. Mot bakgrund av förra sommarens extrema väderhändelser diskuterade ministrarna klimatanpassning och hur de nordiska länderna kan samarbeta för att öka beredskapen och stärka regionens resiliens.

– Att vara förberedd på eventuella naturkatastrofer är en ständigt pågående uppgift och en nationell säkerhetsfråga. På senare tid har vi upplevt betydande förändringar i klimatet över hela världen, även här på nordligare breddgrader. Därför måste klimatförändringens konsekvenser sättas högre på dagordningen i Norden. Vi måste lägga större vikt vid klimatanpassning, och det finns stora möjligheter inom det nordiska samarbetet, säger Islands miljö-, energi- och klimatminister Guðlaugur Þór Þórðarson.

Ministrarna diskuterade också hur de nordiska länderna kan påskynda ratificeringen av Biodiversity Beyond National Jurisdiction (BBNJ) under FN:s havsrättskonvention. Avtalen innehåller viktiga bestämmelser om miljöskydd av det öppna havet, i synnerhet hur vi kan uppnå målet att skydda 30 procent av havsområdena till 2030.

– Jag är glad över att FN:s avtal om skydd och hållbar användning av världshaven har landat på en ambitiös plats, som gör det möjligt att skydda merparten av världens havsområden. Vi tar ett gemensamt ansvar för det öppna havet, och det är nödvändigt eftersom vi är oerhört beroende av världshavens välbefinnande. Därför kommer vi i Norden att trycka på för att fler länder snabbt ska ansluta sig till avtalet, säger Danmarks miljöminister Magnus Heunicke.

Ministrarna diskuterade de nordiska ländernas gemensamma insatser för att säkerställa en hög ambitionsnivå och ett framgångsrikt resultat av de kommande klimatförhandlingarna.

Den gemensamma nordiska paviljongen vid COP28 stöder denna ambition genom att visa att höga ambitioner för minskade utsläpp, anpassning och en rättvis grön omställning är möjliga. Diskussionerna i paviljongen kommer att visa hur den gröna omställningen inte bara innebär uppoffringar, utan hur den också kan leda till bättre liv för fler människor.

På mötet presenterades resultaten från följande rapporter:

• Towards ending plastic pollution

Rapporten innehåller bland annat ett scenario med globala regler för 2040 och föreslår 15 möjliga åtgärder som effektivt minskar plastföroreningarna med upp till 90 procent. Rapporten är en del av projektet ”Nordiskt stöd till förhandlingarna om ett nytt globalt avtal om plastföroreningar 2023–2024”. Länk till rapporten nedan.

• Nordic Stocktake and Visions

Projektet visar hur långt de nordiska länderna har kommit på vägen mot klimatneutrala samhällen och presenterar en vision om hur ett klimatneutralt samhälle skulle kunna se ut. Nedan hittar du länkar till projektets tre rapporter.

• Comparison and analysis of national climate change adaptation policies in the Nordic region

En analys av det anpassningspolitiska landskapet i de nordiska länderna. Projektet identifierar nyckelfaktorer för att göra framsteg i nationella anpassningsinsatser.

• Äldre och klimatet – fördelar för båda

Projektet kartlägger äldre personers arbete med klimatfrågor i de nordiska länderna och föreslår sätt att stärka samarbetet. Resultaten av projektet har ännu inte publicerats.