73. Margot Wallström (Indlæg)
Upplýsingar
Herr president och ärade ledamöter! 2018 har varit ett år som ytterligare har stärkt det nordiska samarbetet, och det säger jag inte enbart för att Sverige har varit ordförandeland. Jag vill särskilt lyfta fram tre områden som har bidragit till att vi har tagit kliv framåt under året. Det är reformarbete, en ökad efterfrågan på nordiska lösningar runt om i världen och, inte minst, arbetet för att uppnå statsministrarnas vision om att Norden ska vara världens mest integrerade region.
Låt mig inleda med några ord om hur reformarbetet har bidragit till ökad nordisk nytta. Vi kan nu se resultaten av det arbete som inleddes 2014 för att effektivisera och vässa vårt arbete. Tack vare detta fungerar Nordiska ministerrådet bättre och kan med mer flexibla strukturer och en mer dynamisk budget också reagera snabbare på politiska prioriteringar. Innehållet i samarbetet har också en tydligare koppling till den aktuella politiska agendan i våra länder. Här vill jag nämna några exempel.
Under sommaren har flyg och helikoptrar från bland annat de nordiska länderna hjälpt till att släcka skogsbränder i Sverige inom ramen för EU:s avtal om civil beredskap. Sommarens extrema värme drabbade också lantbruket hårt och orsakade brist på foder och stora ekonomiska förluster. De nordiska jordbruksministrarna hade därför ett extrainsatt möte i september för att snabbt hitta lösningar, och mötet ledde bland annat fram till att en särskild grupp tillsattes med uppdrag att analysera händelserna och bygga upp vår beredskap för framtiden.
Integration är ett annat område där vi har mycket att vinna på att dela goda erfarenheter och hjälpa varandra. Vi samarbetsministrar beslutade i går om en förlängning av integrationsprogrammet under 2019-2021 för att bygga vidare på det värdefulla arbete som pågår. Under det svenska ordförandeskapet 2018 har vi fokuserat på ett inkluderande, hållbart, innovativt och öppet Norden. Fyra särskilda projekt har lanserats för att konkretisera dessa prioriteringar. De rör allt från utveckling av hållbara nordiska städer, klimatsmart mobilitet och ungas demokratiska inkludering till att utveckla lösningar för vård och omsorg på distans samt e-recept över landgränserna.
Den andra punkten jag vill nämna är den ökande nyfikenhet och efterfrågan på nordiska lösningar i omvärlden som vi märker av, och det vill vi förstås svara upp mot. Något som förtjänar att nämnas är statsministerinitiativet Nordiska lösningar på globala utmaningar, som är en nordisk ansats att bidra till Agenda 2030. Initiativet har gett synlighet för nordiskt samarbete och har hittills lett till konkreta samarbetsprojekt med partner i mer än 30 länder runt om i världen. Med vår innovativa satsning på profilering har vi skapat en öppen nordisk plattform baserat på våra värderingar och våra erfarenheter av att bygga hållbara och demokratiska samhällen.
Den tredje punkten jag vill nämna är hur vi arbetar för att bidra till statsministrarnas vision om Norden som den mest integrerade regionen i världen. Ökad rörlighet och integration mellan våra länder är en central målsättning i allt vi gör. Ambassadör Ingvard Havnen lade i år fram sin analys av de utmaningar och möjligheter vi står inför för att uppnå detta, och ministerrådet arbetar nu med att ta fram en övergripande handlingsplan för ökad mobilitet. Extra medel satsas i nästa års budget.
En annan intressant rapport är professor Inge Lorange Backers utvärdering av potentialen för ett stärkt nordiskt samarbete på lagstiftningsområdet. En av hans rekommendationer är att våra länder borde fördjupa samarbetet kring att förhindra att ny lagstiftning eller implementering av EU-lagstiftning skapar nya gränshinder. Nu följs den rapporten upp av samtliga ministerråd. En digital inre marknad kan förstås också bidra till att skapa närmare regional integration. Det kom en gemensam avsiktsförklaring om att Norden ska vara världsledande i utvecklingen och införandet av 5G, och ett spännande samarbete pågår kring utbyte av elektroniska legitimationer.
Även om mycket har skett under 2018 är vi långt ifrån färdiga med att förbättra och utveckla vårt samarbete. Jag riktar ett särskilt tack till generalsekreterare Dagfinn Høybråten för hans pådrivande roll i det utvecklingsarbete som har pågått sedan 2014. Det står nu klart att Paula Lehtomäki blir ny generalsekreterare för Nordiska ministerrådet från och med mars nästa år, och vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete och samspel. Vi samarbetsministrar arbetar kontinuerligt för att stärka nyttan och synligheten av det nordiska samarbetet för våra medborgare, och där är vi tacksamma för dialogen och det goda samarbetet med Nordiska rådet.