Så motverkar Norden bakslag för jämställdheten under krisen

13.05.20 | Nyhet
kvinna coronatestar en man
Photographer
Henning Bagger/Scanpix
När coronakrisen var ett faktum höjde alla de nordiska länderna snabbt beredskapen för att våldet mot kvinnor kunde öka. De öppnade fler akutboenden och införde nya sätt för kvinnor att larma polisen. Men jämställdhetspolitiken just nu handlar också om att regeringarnas respons på krisen inte får skapa backlash för jämställdheten på lång sikt.

Ett virus sveper över världen och ställer det mesta på sin spets - vår krisberedskap, våra trygghetssystem, vår livsmedelsförsörjning – och våra könsroller.

När de nordiska jämställdhetsministrarna höll sitt digitala möte under tisdagen, diskuterade de krisen från ett jämställdhetsperspektiv och delade erfarenheter av vilka åtgärder som krävs nu – och på längre sikt.

Krisen drabbar olika

Når de ekonomiska krispaketen både kvinnor och män? Hur slår krisen mot Nordens kraftigt könsuppdelade arbetsmarknad?  Får stängda skolor och förskolor några effekter på jämställdheten i familjerna? Påverkar det flickors och pojkars psykiska hälsa och skolresultat olika?  Och hur mycket ökar mäns vålds mot kvinnor när alla måste hålla sig hemma?

- Coronakrisen är särskilt allvarlig för dem som lever med våld i hemmet. Våldet kan bli svårare för andra att få syn på och det kan vara svårt att söka hjälp och lämna hemmet. Därför har vi inrättat akutplatser vid kriscentra i hela landet och en möjlighet att larma via mail, säger Mogens Jensen, jämställdhetsminister i Danmark och ordförande i ministerrådet.

”En epidemi av våld”

Alla de nordiska länderna har skjutit till resurser för att skydda kvinnor från det våld som man vet ofta följer på kriser.

 

- Statistik visar att vi i coronakrisen står inför en epidemi av våld mot kvinnor och att vi behöver ett starkt internationellt samarbete för att kunna reagera effektivt, säger Katrín Jakobsdóttir, statsminister med ansvar för jämställdhetspolitiken på Island.

 

Island har under coronakrisen byggt vidare på erfarenheterna från den ekonomiska krisen 2008 när våldet mot kvinnor ökade. Att inte stänga samhället, utan arbeta med massiv testning och smittspårning, har gjort det möjligt för våldsutsatta kvinnor och lämna hemmet för att söka hjälp, beskriver Katrín Jakobsdóttir.

Könsuppdelad statistik

Norges jämställdhetsminister Abid Q Raja och Finlands Thomas Blomqvist poängterade att könsuppdelad statistik är helt avgörande för att följa hur den politiska responsen på coronakrisen påverkar jämställdheten.

Vem har en vårdutbildning, vem hjälper äldre släktingar, vem har pengar på banken och vem har osäkra anställningar, vem drabbas först av varsel och uppsägningar – allt har betydelse för den politiska responsen.

Stödpaketen analyseras

Även Sverige har hunnit göra översiktliga jämställdhetsanalyser av de stödpaket som den svenska regeringen har sjösatt fram till början av april.

I spåren av krisen kommer lågkonjunktur och arbetslöshet. Personer med tidsbegränsad anställning eller med kort och osäker form av anställning är särskilt utsatta, vilket i många fall betyder kvinnor, ungdomar och nyanlända.

Kvinnodominans i vård och omsorg

- Jag vill gärna tillsammans övriga nordiska jämställdhetsministrar gå i spetsen för en coronastrategi som utgår från jämställdhet och tänker in olika gruppers behov.

- Det gör vi i Sverige genom att skjuta till extra resurser till kommunerna, för att förbättra välfärdens verksamheter, i bland annat skolan, vården och omsorgen där många kvinnor arbetar, säger Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister i Sverige.

De nordiska jämställdhetsministrarna vill arbeta fram en gemensam utvärdering av coronakrisen och vilka krisåtgärder som haft god jämställdhetseffekt.