Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris firar 10 år

Den nordiska barn- och ungdomslitteraturen tar upp teman som jämställdhet, barn- och vuxenrelationer, mångfald och inkludering. Den framställer vardagen som den är – men förmedlar också tidlösa dystopiska och utopiska berättelser. Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris har bidragit till att synliggöra den litteratur- och bildskatt som finns i Norden så att barn och unga har kunnat få glädje av böckerna.

Barn- och ungdomslitteraturpriset går till ett skönlitterärt verk för barn och unga som skrivits på ett av de nordiska språken. Den norska författaren Nora Dåsnes, som vann priset 2022 för sin grafiska roman Ubesvart anrop, säger att prisvinsten är en av de största upplevelserna i hennes liv.

- I början av ett konstnärskap är det så mycket som är osäkert, och jag har känt att jag måste producera i rask takt och vara med överallt för att få folks uppmärksamhet. Med det här priset har jag fått en ro i rollen som författare. Det är ett erkännande som inte ens mitt bluffsyndrom klarar av att ignorera, både på grund av juryns motivering och grundlighet, och för att priset är så respekterat i Norden. Jag märker att priset har bidragit till att vuxna som inte vanligtvis läser barnböcker eller tecknade serier ger mitt författarskap en chans. Och så har det varit otroligt fint att bli gratulerad i början av alla interaktioner jag har haft under flera månader efter prisutdelningen.

Många av de verk som har nominerats under åren är nära samarbeten mellan författare och illustratörer. Det gäller till exempel vinnarboken år 2020 Vi är lajon av den svenska författaren Jens Mattsson och den finska illustratören Jenny Lucander. För Mattsson var det en extra stor överraskning att vinna priset för sin debutbok.

- Det var helt galet! Priset har öppnat en hel del dörrar och jag har fått göra en massa olika roliga evenemang, men det har ju också höjt förväntningarna skyhögt på vad jag skall åstadkomma i framtiden.

För illustratören Jenny Lucander har priset varit ett viktigt erkännande men har även haft en stor betydelse för bokens spridning i flera länder.

- För mig innebar priset ett fantastiskt erkännande som bilderbokskonstnär.  Det kändes viktigt att känna att man var del av en nordisk gemenskap. Tillkännagivandet av priset kändes allra först som en chock utan like, men senare kom förstås känslan av tacksamhet, ära och otrolig glädje. Priset innebär en bekräftelse på att det jag gör är bra och viktigt och ger mig kraft att fortsätta jobbet trots att vardagen som konstnär stundvis kan kännas tung. Jag är innerligt tacksam för samarbetet med Jens Mattsson och för att jag fick illustrera hans känslosamma berättelse Vi är lajon. Boken har tack vare priset fått stor uppmärksamhet och spridning, nått många läsare och blivit översatt till flera olika språk.

Lucander tillägger att redan nomineringen var en vinst i sig då det innebar en möjlighet att delta i olika intressanta nordiska litteratursammanhang, vilket också har gett henne möjligheten att träffa andra författare och illustratörer för inspirerande samtal och samarbeten.

Norska Kristin Roskifte, som vann priset 2019 för sin bok Alle sammen teller säger att hennes bok fått många fler läsare tack vare barn- och ungdomslitteraturpriset. Dessutom har möjligheten att träffa nordiska kolleger varit mycket viktigt.

- Det allra bästa med att vinna Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris är känslan av att det jag gör blir uppmärksammat och taget på allvar. Det ger mig inspiration, mod och trygghet att arbeta vidare. Det gläder mig att veta att boken har fått många fler läsare. Förlagen använder naturligtvis priset i sin marknadsföring. En stor bonus har varit att lära känna så många duktiga kolleger från hela Norden, och uppleva att vi har en stor barnboksgemenskap som sträcker sig över landsgränserna.

Parallellt med Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris satte Nordiska ministerrådet också i gång projektet LYFTET för att öka synligheten för nordisk barn- och ungdomslitteratur. Projektet resulterade bland annat i ett årligt seminarium under 2019–2021 där författare, illustratörer och branschfolk kunde mötas och utbyta erfarenheter.  Den tredelade antologin På tværs av Norden sammanfattar aktuella teman, som ekokritiska strömningar och social hållbarhet i nordisk barn- och ungdomslitteratur.

– Seminarierna har haft stor betydelse och inneburit att nya samarbeten har inletts. Också i samband med prisgalan där Nordiska rådets barn- och ungdomspris har delats ut har författarna haft möjlighet att möta varandra och få nya idéer och samarbeta över landsgränserna, säger Kaisa Laaksonen, ordförande 2021–2023 för kommittén som utser prisvinnarna.

Hon påpekar också att det är viktigt att framöver se till att flera av de nominerade verken översätts till alla nordiska språk – åtminstone vinnarna.

Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris som har delats ut sedan 2013 är ett av Nordiska rådets fem priser. Priset är resultatet av de nordiska kulturministrarnas mångåriga önskan att förstärka och lyfta fram barn- och ungdomslitteraturen i Norden.  

Prissumman är 300 000 danska kronor. Priset delas ut till ett aktuellt skönlitterärt verk för barn och unga, som utmärker sig litterärt och/eller illustrativt. Bedömningskommittén nominerar varje vår 12–14 verk och vinnaren offentliggörs vid prisceremonin i samband med Nordiska rådets session varje höst.