Arbetsgrupp i Nordiska rådet: Säkerhetspolitik bör tas med i Helsingforsavtalet
Arbetsgruppen framförde sina förslag i form av en rapport på Nordiska rådets temasession i Tórshavn i Färöarna den 9 april, där huvudtemat var säkerhet, fred och beredskap i Nordatlanten. Gruppen har sedan i fjol somras arbetat med att kartlägga vilka behov som finns för en uppdatering av Helsingforsavtalet. I ljuset av den nya säkerhetspolitiska verkligheten i Norden och Europa efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 och Finlands och Sveriges inträde i NATO anser gruppen att det är viktigt att avtalet speglar de nya utmaningar och möjligheter som Norden står inför.
Man kan säga att det nordiska samarbetet på många viktiga punkter inte har utvecklats på samma sätt som annat internationellt samarbete under de senaste årtiondena. Om vi inte går igenom och förbättrar Helsingforsavtalet nu finns det en risk för att det nordiska samarbetet mister en del av sin betydelse inom den närmaste framtiden.
Klimatpolitik och gränshinder
Utöver förslaget om att ta med säkerhets-, försvars- och beredskapsfrågor i avtalet har arbetsgruppen också en rad rekommendationer för hur avtalet kunde uppdateras för att bättre motsvara dagens värld, till exempel nämns klimatpolitik inte alls i avtalet, även om det i dag är ett viktigt nordiskt samarbetsområde. Också gränshinderarbete är något som gruppen ser att kunde framhävas.
Arbetsgruppens förslag kommer i juni att behandlas av Nordiska rådets presidium, som tar ställning till om man skall gå vidare med en rekommendation till de nordiska regeringarna om en uppdatering av Helsingforsavtalet.
Livlig debatt om Färöarnas, Grönlands och Ålands ställning
Då rapporten presenterades under temasessionen debatterades framför allt Färöarnas, Grönlands och Ålands önskan om att bli likvärdiga parter i Helsingforsavtalet. Frågan kommer att diskuteras vidare på kommande möten.
Artikeln uppdaterades med det sista stycket 9.4 kl. 15.40 efter debatten i plenum.
