Högre utbildning i Sverige
Studier på grundnivå och avancerad nivå på universitet eller högskola räknas som högre utbildning. Studier på yrkeshögskola och folkhögskola på eftergymnasial nivå räknas också som högre utbildning.
I Sverige kan du läsa en högre utbildning på ett universitet, en högskola eller en yrkeshögskola. Det är ingen större skillnad mellan universitet och högskolor. På ett universitet har du alltid möjlighet att söka vidare till en forskarutbildning när du är färdig med grundutbildningen, vilket inte alltid är möjligt på en högskola
Däremot är det stora skillnader mellan att studera på yrkeshögskola och på universitet eller högskola. Här är de viktigaste skillnaderna:
Universitet/högskola
- Antal år till examen: 4–5
- Yrkesinriktade studier: Beroende på utbildning
- Teoretisk nivå: Hög
- Undervisningstimmar/vecka: 2–10
- Kontakt med näringslivet: Lite eller ingen kontakt
- LIA/praktik: Oftast inte
Yrkeshögskola
- Antal år till examen: 1–2
- Yrkesinriktade studier: Ja
- Teoretisk nivå: Medelhög
- Undervisningstimmar/vecka: 18
- Kontakt med näringslivet: Mycket kontakt
- LIA/praktik: Ja
Tre nivåer av svensk högre utbildning på universitet eller högskola
På en högre utbildning kan du välja att följa ett färdigt studieprogram (programstudier) eller sätta samman en utbildning genom att läsa flera enstaka kurser (fristående kurser). En högre utbildning är uppdelad i tre nivåer:
- Grundnivå
- Avancerad nivå
- Forskarnivå
Kandidatutbildningar i Sverige kan även kallas bachelorutbildningar och erbjuds på grundnivå. Masterutbildningar på avancerad nivå sträcker sig över två år. Det finns också kortare, ettåriga program på masternivå som kallas magister.
Inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnena är det vanligt att studenterna själva syr ihop sin utbildning, medan man inom de juridiska, tekniska och medicinska ämnena oftast följer ett fast program.
Yrkesutbildningar erbjuds som hela program med egna benämningar. En yrkesutbildning är en yrkesinriktad utbildning som erbjuds på högskolor och universitet och som ofta innehåller både teoretiska och praktiska moment. Lärarutbildningen är ett exempel på en akademisk yrkesutbildning.
Har du en gymnasieutbildning från ett annat nordiskt land kan du söka till högre utbildning i Sverige. Du skapar ett konto och söker fram de kurser eller program som du vill anmäla dig till i din anmälan på Antagning.se. På Antagning.se kan du också läsa mer om antagningsregler och vilka papper du ska ladda upp eller skicka in.
Du kan söka efter utbildningar på olika läroanstalter i Sverige på Antagning.se. Du kan välja fristående kurser eller hela utbildningsprogram. Ange den utbildning först som du helst vill gå. Du kan ändra dina val fram till sista anmälningsdag.
Det finns några viktiga datum att hålla koll på före och under antagningsperioden. På Antagning.se kan du se vilka datum som gäller för olika terminer.
Glöm inte att tacka ja eller nej till den utbildning du blir erbjuden. Universitetet eller högskolan som du blir antagen till kontaktar dig när studiestarten närmar sig.
För att bli antagen till högre utbildning i Sverige krävs vissa förkunskaper. På Antagning.se och på läroanstalternas webbsidor hittar du information om antagningskraven till den utbildning du vill söka till.
Det finns olika typer av antagningskrav till högre utbildning i Sverige. Kraven är indelade i grundläggande behörighet, som gäller för all högre utbildning, och särskild behörighet, som gäller för vissa utbildningar som kräver ytterligare förkunskaper.
Du har grundläggande behörighet till universitetsstudier i utbildningslandet om du har en avslutad gymnasieutbildning. Om du inte har grundläggande behörighet kan du komplettera din utbildning genom vuxenutbildning.
Vilka ytterligare förkunskaper som krävs varierar från utbildning till utbildning. I regel handlar det om att du ska ha läst vissa gymnasieämnen.
När det finns flera sökande än platser till en utbildning fördelas platserna utifrån särskilda urvalsgrupper. Oavsett vilken studiebakgrund du har ska du visa att du uppfyller kraven på grundläggande behörighet.
Du kan söka till högre utbildning i flera urvalsgrupper om du kan styrka att du uppfyller grundläggande behörighet på flera sätt.
- Betygsgrupp 1 (direktgruppen – BI) är för sökande med avslutad gymnasieutbildning som ger behörighet utan kompletterande studier.
- Betygsgrupp 2 (kompletteringsgruppen – BII) är för sökande som har kompletterat med studier på komvux i Sverige för att få behörighet.
- Högskoleprovet är för dig som är osäker på om du kan bli antagen i BI. Du kan göra högskoleprovet och söka med resultatet från provet. Provet hålls på flera studieorter i Sverige två gånger om året. Om du får ett dåligt resultat på provet kommer läroanstalten istället att titta på snittbetyget i din gymnasieexamen.
Du kan läsa om anmälan till och tidpunkt för högskoleprovet på Studera.nu. Du kan förbereda dig genom att gå igenom tidigare högskoleprov som du hittar på Studera.nu eller på Högskoleprovguiden.
Nordiska medborgare behöver inte betala anmälnings- eller studieavgifter för att studera i Sverige. Om du bor inom EU-/EES-området är den allmänna utbildningen gratis i Sverige. Privata läroanstalter kan kräva avgifter.
Du behöver inte betala anmälnings- eller studieavgifter på ett universitet eller en högskola om du
- är svensk medborgare
- har permanent uppehållstillstånd i Sverige
- har tillfälligt uppehållstillstånd (av andra skäl än studier) i Sverige
- är medborgare i ett EU-/EES-land eller Schweiz.
Uppgifter om ditt medborgarskap och uppehållstillstånd inhämtas från Skatteverket och Migrationsverket i samband med att du anmäler dig till en utbildning på Antagning.se.
Kostnader för kopiering av dokument och kompendier, avgifter för informationssökning och kopiering på biblioteket, kostnader för eventuella exkursioner och avgifter till studentföreningen står du själv för.
Om du är medborgare i ett land utanför EU, EES eller Schweiz måste du betala anmälnings- och studieavgifter för studier på både grundnivå och avancerad nivå. Anmälningsavgiften betalar du när du anmäler dig till en eller flera utbildningar.
Universiteten och högskolorna fastställer själva storleken på studieavgifterna och administrerar också inbetalningen av dessa. Information om studieavgifter och undantag från reglerna hittar du på Antagning.se.
Det är viktigt att veta hur lång en utbildning är. I Sverige mäts högre utbildningar i högskolepoäng. Du får högskolepoäng för varje kurs eller program du läser på ett universitet eller en högskola. Högskolepoäng förkortas hp. Poängen använder du för att uppnå din högre utbildning.
Om du studerar på heltid motsvarar en kurs på 7,5 hp 5 veckors studier, 15 hp motsvarar 10 veckors studier, 30 hp motsvarar en termin (20 veckor) och 60 hp motsvarar ett års studier (40 veckor).
Det är möjligt att ta upp till 45 högskolepoäng under en termin. Läroanstalterna informerar om målen för en utbildning och hur många högskolepoäng de enskilda kurserna ger i kursplanen.
En kandidatexamen är 180 högskolepoäng (3 år), vilket motsvarar 180 ECTS-poäng som i andra EU-länder. ECTS, som står för European Credit Transfer System, är en gemensam europeisk standard som anger den förväntade tidsåtgången för varje kurs och program.
Högskolepoäng ges till studenter som klarar sina kurser och program för att underlätta tillgodoräknande mellan olika studier och för att göra det lättare att erkänna en utbildning mellan olika läroanstalter.
I Sverige finns det studentorganisationer som kallas studentkårer. Det är en intresseorganisationer som drivs av studenter för studenter. Alla som studerar vid ett universitet eller en högskola i Sverige har rätt att gå med i en studentkår.
Kontakta din skola för mer information. Du kan också läsa mer på Sveriges förenade studentkårers webbplats.
Yrkeshögskoleutbildningar i Sverige
Yrkeshögskoleutbildningar är högre utbildningar som vanligtvis är mellan ett och två år långa i Sverige. Det finns både privata och offentliga institutioner. Alla utbildningar är godkända av Myndigheten för yrkeshögskolan och granskas regelbundet.
Utbildningarna drivs i samarbete med näringslivet och ges inom branscher där det finns behov av välutbildad arbetskraft. De eftergymnasiala utbildningarna ger kompetens inom yrkesområden som bygg, it, jordbruk, media, hälsa och omsorg, teknik, turism, restaurang och ekonomi.
En yrkeshögskoleutbildning kallas i dagligt tal för YH-utbildning. Inom yrkeshögskolan varvas teori med praktik, praktiken kallas LIA (Lärande i arbete) och är förlagd ute på en arbetsplats.
Innehållet i YH-utbildningarna bygger på kunskap som har kommit fram vid produktion av varor och tjänster. Målet är att de ska leda till ett jobb eller eget företag direkt efter examen. Innehållet och studieinriktningarna på YH-utbildningarna varierar beroende på arbetsmarknadens behov.
Det finns två examensnivåer inom yrkeshögskolan i Sverige:
- Yrkeshögskoleexamen
- Kvalificerad yrkeshögskoleexamen
En yrkeshögskoleutbildning som är minst ett år lång avslutas med en yrkeshögskoleexamen. Utbildningar som är minst två år långa avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen. Det är en nationellt godkänd och kvalitetssäkrad examen som de flesta företag känner till.
För att en yrkeshögskoleutbildning ska kunna leda till en examen måste den vara minst ett år lång. Om din utbildning inte leder till en examen kan du få ett utbildningsbevis istället.
Du hittar information om utbildningsområden och utbildningsställen på yrkeshögskolans webbplats.
I Sverige är det skolorna som hanterar ansökan till yrkeshögskoleutbildningarna. Inom yrkeshögskolan finns det många olika utbildningsanordnare (skolor) och de sköter själva antagningen till sina utbildningar.
Kontakta alltid skolan direkt om du har frågor om ansökan och vilka krav som ställs för att komma in på den utbildning du är intresserad av. Observera att sista datum för ansökan varierar från utbildning till utbildning.
Exakt vad din ansökan ska innehålla varierar mellan olika skolor och utbildningar. Du får exakt information om vad som gäller av utbildningsanordnaren.
Exempel på dokument som skolor kan begära:
- betyg
- personligt brev
- arbetsintyg
- arbetsprover.
För att komma in på en yrkeshögskoleutbildning måste du först och främst uppfylla kraven på grundläggande behörighet. Det innebär att du måste ha en gymnasieexamen eller motsvarande kunskaper, färdigheter och kompetenser.
Du är behörig om du uppfyller något av följande:
- Du har en gymnasieexamen från gymnasieskolan.
- Du har en gymnasieexamen från en kommunal vuxenutbildning.
- Du har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven ovan.
- Du är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och är behörig till motsvarande utbildning där.
- Du har genom svensk eller utländsk utbildning praktisk erfarenhet eller har på grund av någon annan omständighet förutsättningar att tillgodogöra dig utbildningen.
På många utbildningar finns det även krav på så kallade särskilda förkunskaper. Det brukar handla om att du ska ha godkända betyg från vissa specifika kurser från gymnasiet eller motsvarande kunskaper, färdigheter och kompetenser, eller att du ska ha viss arbetslivserfarenhet.
Antagningskraven tar inte enbart hänsyn till formella meriter, utan också den verkliga kompetensen hos dig som söker.
I Sverige anges utbildningarnas längd i yrkeshögskolepoäng (YH-poäng), där fem poäng motsvarar en veckas heltidsstudier. 100 poäng motsvarar ett halvårs heltidsstudier, 200 poäng ett års heltidsstudier, 400 poäng två års heltidsstudier och så vidare. Många yrkeshögskoleprogram är tvååriga och omfattar 120 ECTS-poäng.
Poängsystemet inom yrkeshögskolan skiljer sig från det inom högskolan. Man kan inte per automatik tillgodoräkna sig poäng från en yrkeshögskoleutbildning om man senare vill läsa på högskolan. Det är upp till varje högskola att besluta om.
Här ser du yrkeshögskolepoäng i förhållande till poängsystemet på universitet och högskolor:
- En utbildning på 0,5 år ger 100 yrkeshögskolepoäng/30 högskolepoäng.
- En utbildning på 1 år ger 200 yrkeshögskolepoäng/60 högskolepoäng.
- En utbildning på 2 år ger 400 yrkeshögskolepoäng/120 högskolepoäng.
- En utbildning på 3 år ger 600 yrkeshögskolepoäng/180 högskolepoäng.
Bedömning av utländska betyg i Sverige
Du ska inte själv låta översätta dina betyg när du söker till en utbildning i Sverige.
På Universitets- och högskolerådets webbplats hittar du information om hur dina gymnasiebetyg från ett annat nordiskt land räknas om till svenska betyg.
Krav på kunskaper i svenska på högre utbildning
För att kunna söka till en svensk högre utbildning måste du ha en avslutad gymnasieutbildning. Dessutom måste du ha goda kunskaper i svenska och engelska. Om du har gymnasieexamen från ett annat nordiskt land gäller den som intyg på att du uppfyller kravet på att kunna svenska på en viss nivå.
På de flesta utbildningar sker undervisningen på svenska. Alla läroanstalter tillåter inte eleverna att skriva uppgifter och tentor på ett annat skandinaviskt språk. Om undervisningen i ett ämne har getts på engelska avläggs även examen på engelska.
Studenter från de andra nordiska länderna tillåts ofta avlägga examen på ett av de skandinaviska språken, både i skriftliga och muntliga ämnen. Du bör kontakta studievägledningen på den utbildning du vill söka till i Sverige för information om att avlägga examen på ett annat skandinaviskt språk.
Utbyte till Sverige
Du kanske inte vill gå hela din utbildning i Sverige, utan bara en del av den. Det kan du göra på två olika sätt.
Först och främst kan du ordna det genom ett avtal med din läroanstalt i ditt hemland. Kontakta i så fall institutionen där du studerar eller det internationella kontoret på din läroanstalt för information om vilka utbytesavtal som finns.
Du kan också välja att åka på utbyte även om din läroanstalt inte har något formellt avtal med den läroanstalt i Sverige som du vill gå på. Kontakta den svenska läroanstalten och ta reda på om de kan ta emot dig som gäststudent, eller ”free mover” som det också kallas, under en termin eller ett läsår. För att säkerställa att kurserna erkänns i din utbildning måste läroanstalten i ditt hemland på förhand och efterhand godkänna de kurser du går i Sverige.
Mer information
När du planerar att gå en utbildning i Sverige är det viktigt att ha koll på studentbostäder, studiestöd, erkännande av svensk utbildning i de andra nordiska länderna och liknande. Du hittar mycket nyttig information i Info Nordens olika studieguider.
Du kan fylla i vårt kontaktförmulär om du har frågor eller har stött på et hinder i ett annat nordiskt land.
OBS! Om du har frågor angående behandlingen av ett specifikt fall, ansökan eller andra personliga omständigheter, vänligen kontakta den behöriga myndigheten.
