Högre utbildning i Sverige
Allmän utbildning i Sverige är gratis för nordiska medborgare. Privata läroanstalter kan däremot kräva avgifter.
I Sverige kan du läsa en högre utbildning på ett universitet eller en högskola. Det är ingen större skillnad mellan universitet och högskolor. På ett universitet har du alltid möjlighet att söka vidare till en forskarutbildning när du är färdig med grundutbildningen, vilket inte alltid är möjligt på en högskola
På en högre utbildning kan du välja att följa ett färdigt studieprogram (programstudier) eller sätta samman en utbildning genom att läsa flera enstaka kurser (fristående kurser). En högre utbildning är uppdelad i tre nivåer: 1) grundnivå, 2) avancerad nivå och 3) forskarutbildning. Kandidatutbildningar i Sverige kan även kallas bachelorutbildningar och erbjuds på grundnivå. Masterutbildningar på avancerad nivå sträcker sig över två år. Det finns även kortare utbildningar på masternivå. De kallas magisterutbildningar och är ettåriga.
Inom de humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnena är det vanligt att de studerande själva syr ihop sin utbildning, medan man inom de juridiska, tekniska och medicinska ämnena oftast följer ett fast program. Yrkesutbildningar erbjuds som hela program med egna benämningar.
I Sverige mäts högre utbildning i högskolepoäng, där ett års heltidsstudier i 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng och en termin motsvarar 30 högskolepoäng. Utbildningsinstitutionerna informerar om målen för en utbildning och hur många högskolepoäng de enskilda kurserna ger i kursplanen.
Du hittar utbildningar, läroanstalter och information om studentlivet i Sverige på Studera.nu.
Antagning
Har du en gymnasieutbildning från ett annat nordiskt land kan du söka till högre utbildning i Sverige. Läs om ansökningsförfarande, sista ansökningsdag, behörighet, hur dina betyg räknas och vilka dokument du måste skicka in för att bli antagen till högre utbildning.
Du kan söka efter utbildningar på Antagning.se. Du kan välja fristående kurser eller hela utbildningsprogram. Ange den utbildning först som du helst vill gå. Du kan ändra dina val fram till sista anmälningsdag.
Du skapar ett konto och söker fram de kurser eller program som du vill anmäla dig till i din anmälan på Antagning.se. På Antagning.se kan du också läsa mer om antagningsregler och vilka papper du ska ladda upp eller skicka in. Glöm inte att tacka ja eller nej till den utbildning du blir erbjuden. Universitetet eller högskolan som du blir antagen till kontaktar dig när studiestarten närmar sig.
Det finns några viktiga datum att hålla koll på före och under antagningsperioden. På Antagning.se kan du se vilka datum som gäller för olika terminer.
För att bli antagen till högre utbildning i Sverige krävs vissa förkunskaper. På Antagning.se och på läroanstalternas webbsidor hittar du information om antagningskraven till den utbildning du vill söka till.
Det finns olika typer av antagningskrav till högre utbildning i Sverige. Kraven är indelade i grundläggande behörighet, som gäller för all högre utbildning, och särskild behörighet, som gäller för vissa utbildningar som kräver ytterligare förkunskaper.
Du har grundläggande behörighet till universitetsstudier i utbildningslandet om du har en avslutad gymnasieutbildning. Om du inte har grundläggande behörighet kan du komplettera din utbildning genom exempelvis vuxenutbildning.
För de flesta högre utbildningar måste du dessutom ha ytterligare förkunskaper. Förkunskaperna varierar från utbildning till utbildning. I regel handlar det om att du ska ha läst vissa gymnasieämnen.
När det finns flera sökande än platser till en utbildning fördelas platserna utifrån särskilda urvalsgrupper. Oavsett vilken studiebakgrund du har ska du visa att du uppfyller kraven på grundläggande behörighet.
Du kan söka till högre utbildning i flera urvalsgrupper om du kan styrka att du uppfyller grundläggande behörighet på flera sätt.
Betygsgrupp 1 (direktgruppen – BI) är för sökande med avslutad gymnasieutbildning som ger behörighet utan kompletterande studier.
Betygsgrupp 2 (kompletteringsgruppen – BII) är för sökande som har kompletterat med studier på komvux i Sverige för att få behörighet.
Högskoleprovet är för dig som är osäker på om du kan bli antagen via BI. Du kan göra högskoleprovet och söka med resultatet från provet. Provet hålls på flera studieorter i Sverige två gånger om året. Om du får ett dåligt resultat på provet kommer läroanstalten istället att titta på snittbetyget i din gymnasieexamen.
Du kan läsa om anmälan till och tidpunkt för högskoleprovet på Studera.nu. Du kan förbereda dig genom att gå igenom tidigare högskoleprov som du hittar på Studera.nu eller på Högskoleprovguiden.
För att kunna söka till en svensk högre utbildning måste du ha en avslutad gymnasieutbildning. Dessutom måste du ha goda kunskaper i svenska och engelska. Om du har gymnasieexamen från ett annat nordiskt land gäller den som intyg på att du uppfyller kravet på att kunna svenska på en viss nivå.
På de flesta utbildningar sker undervisningen på svenska. Alla läroanstalter tillåter inte eleverna att skriva uppgifter och tentor på ett annat skandinaviskt språk. Om undervisningen i ett ämne har getts på engelska avläggs även examen på engelska.
Studenter från de andra nordiska länderna tillåts ofta avlägga examen på ett av de skandinaviska språken, både i skriftliga och muntliga ämnen. Du bör kontakta studievägledningen på den utbildning du vill söka till i Sverige för information om att avlägga examen på ett annat skandinaviskt språk.
Du ska inte själv låta översätta dina betyg när du söker till en utbildning i Sverige.
På Universitets- och högskolerådets webbplats kan du läsa om hur dina gymnasiebetyg från ett annat nordiskt land räknas om till svenska betyg.
Utbyte
Du kan gå en del av din utbildning i Sverige genom ett avtal vid din läroanstalt i ditt hemland. Kontakta institutionen du går på eller ett internationellt kontor på din läroanstalt för att få reda på befintliga utbytesavtal.
Du kan gå på utbyte även om din läroanstalt inte har ett avtal med den läroanstalt du vill söka till i Sverige. Kontakta läroanstalten du vill söka till och hör efter om de kan ta emot dig som gäststudent eller ”free mover” under en termin eller ett år. För att kurserna ska godkännas i din utbildning ska din läroanstalt i hemlandet på förhand och efterhand godkänna kurserna du går i Sverige.
Studentkår
I Sverige finns det studentorganisationer som kallas studentkårer. Det är en intresseorganisationer som drivs av studenter för studenter. Alla som studerar vid ett universitet eller en högskola i Sverige har rätt att gå med i en studentkår.
Kontakta din skola för mer information. Du kan också läsa mer på Sveriges förenade studentkårers webbplats.
Nordiskt avtal om tillträde till högre utbildning
De nordiska länderna har ett avtal om tillträde till högre utbildning i Norden. Du har därför tillträde till offentlig högre utbildning på samma eller motsvarande villkor som landets egna medborgare om du söker utbildning och bor i ett annat nordiskt land. Som nordisk medborgare betalar du inte någon studie- eller anmälningsavgift i Sverige.
Om du inte är svensk medborgare måste du skicka in papper som bekräftar att du är medborgare i ett av de nordiska länderna. Varje antagningsomgång har ett sista datum för när du ska styrka ditt medborgarskap. Om du inte är nordisk medborgare men är fast bosatt i ett nordiskt land kan du vara undantagen från att behöva betala studie- och anmälningsavgift.
Innan du söker till en utbildning i Sverige bör du kontrollera att utbildningen är godkänd i ditt hemland så att du även kan arbeta i hemlandet efter din utbildning. Du kan kontakta Eures eller den institution i ditt hemland som arbetar med godkännande av internationell utbildning för att få information om din utbildning.
Om du har några frågor, fyll i vårt kontaktformulär.
OBS! Om du har frågor angående behandlingen av ett specifikt fall, ansökan eller andra personliga omständigheter, vänligen kontakta den behöriga myndigheten.
